Det periodiska systemet

Det periodiska systemet

Historik/fakta

Det periodiska systemet är ett system som visar alla grundämnen. När det påbörjades under 1800-talet av ryssen Mendelejev fanns det inte lika många grundämnen på det som idag. Detta beror uppenbarligen på att man sedan dess har hittat en massa nya grundämnen, både i naturen och i laboratorium. I slutet av 1800-talet hade man hittat 28 stycken ämnen. Numera finns det 118 ämnen på systemet. Det första ämnet i det periodiska systemet är väte, där atommassan har värdet 1,01. Det sista är Ununoctium, vars värde på atommassan är 293. Systemet gå alltså från minsta atommassa till högsta. Atommassan som skrivs i systemet är ett medelvärde för de olika isotoper av atomslaget som finns i naturen. Systemet har även det som kallas perioder och grupper, vilket jag går mer in på senare.

Det periodiska systemet delas in i två delar, icke-metaller och metaller. Ungefär 80 % av ämnena i systemet är metaller. Som man kan höra på indelningarna är metallerna ämnen med metallers egenskaper. Ämnena som är icke-metaller saknar naturligtvis metallers egenskaper. Det finns även några få ämnen som är halvmetaller, till exempel Germanium (Ge), Arsenik (As) och Polonium (Po).

Den sista gruppen i det periodiska systemet är ädelgaser. Den består av Helium (He), Neon (Ne), Argon (Ar), Krypton (Kr) Xenon (Xe) och Radon (Rn). Ädelgaser är icke-metaller som är i gasform vid standardtryck och minustemperatur. Dessa grundämnen reagerar gärna inte med andra ämnen. Ädelgaserna är väldigt stabila då de har det maximala antalet valenselektroner, vilket är anledningen till varför de som sagt inte vill reagera med andra ämnen.

Behov

Det periodiska systemet används ofta inom kemi. Om upplägget på det var slumpmässigt hade det definitivt inte varit lika viktigt, men det är just upplägget som gör det viktigt.

Systemet är ordnat i det man kallar för perioder och grupper.

Grupperna är de lodräta raderna i systemet, och det finns 18 stycken av dem. I en grupp har alla atomer liknande egenskaper, som att de är magnetiska eller leder värme. Detta beror på att atomerna har samma antal valenselektroner, dvs att de har lika många elektroner i det yttersta skalet. En atom kan aldrig ha mer än 8 stycken valenselektroner. Dessa elektroner är viktiga då det oftast är de som deltar i kemiska processer.

Det finns 7 stycken vågräta rader, eller perioder i det vanliga systemet (8 om man kollar på det förlängda periodiska systemet). I en period har alla grundämnen lika många atomskal. Om man följer en period ser man att varje grundämne har en mer proton och är lite mindre metallisk än grundämnet innan.

När Mendelejev utförde experiment och upptäckte nya grundämnen skrev han först ner dem vanligt, men han märkte sedan att det började bli kladdigt och oorganiserat. Han blev då i behov av ett mer organiserat system, så han började då att göra det periodiska systemet med de ämnen han vid det laget kände till.

Dessa grupper och perioder tillsammans med hur det går från lägsta till högsta värde av atommassan gör att hela systemet är ett mönster. Därför blev det blanka platser i systemet där Mendelejev inte hade hittat ämnet än, och då kunde man förutse ämnet.

Det periodiska systemet utvecklades alltså för att kunna organisera och jämföra de olika ämnena med varandra, och för att förstå relationer mellan ämnen.

För och nackdelar

Fördelarna med det periodiska systemet är i stort sett vad jag skrev i föregående punkt, att med hjälp av det kan vi förstå samband och relationer mellan grundämnena.

Med hjälp av det periodiska systemet kan vi se vad två stycken ämnen bildar vid en kemisk reaktion, utan att faktiskt göra det i verkligheten. Det kan man göra då det periodiska systemet ger oss all den information vi behöver för att kunna lista ut det.

Det periodiska systemet kan vara väldigt svårt att första om man inte vet hur det är upplagt, vilket naturligtvis är en nackdel.

Betydelse för individ/samhälle/miljö

Naturen: det periodiska systemet har haft en väldigt liten påverkan på miljön, då det inte är en fysisk grej som p-piller som släpps ut i naturen och genmodifierar varelser. Det går dock att se systemets påverkan på naturen från en annan vinkel; man har lärt sig mer om grundämnena som finns i naturen och deras relationer med varandra.

Samhället: det periodiska systemet används ofta i skolor. Det hjälper elever att lära sig mer om de alla grundämnena, vilket gör att majoriteten av samhället känner till mycket mer om grundämnen än vad vi gjorde innan det periodiska systemet utvecklades. Systemet har som sagt hjälpt oss att förstå samband och mönster mellan olika ämnen vilket har hjälpt oss när vi uppfunnit olika saker.

Individ: jag själv har lärt mig en del om grundämnen endast på grund av det periodiska systemet. Jag vet till exempel de kemiska förkortningarna för några ämnen, som fe (järn) och au (guld).

Källkritik

http://history.aip.org/exhibits/curie/periodic.htm

Varför använde jag den här källan?

Den här källan använde jag för att lära mig lite mer om Mendelejev och varför han påbörjade det periodiska systemet.

Varför är källan pålitlig?

Artikeln ägs av American Institute of Physics, vilket är ett företag. AIP är ett företag med väldigt hög budget som fokuserar på forskning inom fysik. Det är ett väldigt stort och välkänt företag vilket förhindrar mig från att tro att de skulle äga en falsk artikel om Mendelejev. När jag läste om det periodiska systemet på andra sidor kunde jag även se att de skrivit samma saker där, dock inte lika detaljerat.

http://www.meta-synthesis.com/webbook/35_pt/pt_database.php?PT_id=235

Varför använde jag den här källan?

Den här källan använde jag mig för att titta på de olika varianterna av det periodiska systemet, bland annat hur det såg ut på 1800-talet och hur den förlängda versionen såg ut.

Varför är källan pålitlig?

Källan är pålitlig då det är den hemsida som erbjuder det största utbudet av olika sorters periodiska system, alltså är det en väldigt seriös sida där skaparen dedikerat mycket av sin tid. Denna skapare, Dr Mark R Leach har en väldigt lång bakgrund inom kemi som började år 1989 då han lärde ut kemi på University of Salford. Efter det har han lärt ut ämnet på andra skolor också. Han skapade sidan 1999 och har sedan dess hållit den uppe. En person med så här stort intresse av kemi skulle definitivt inte publicera falsk information om de olika periodiska systemen.

http://mendeleevperiodictableinfo.weebly.com/how-is-todays-periodic-table-used-what-has-its-affect-on-society-been-and-what-does-each-part-of-it-mean.html

Varför använde jag den här källan?

Den här källan använde jag för att snabbt få grundläggande fakta som t.ex. hur många grupper och perioder det finns.

Varför är källan pålitlig?

Hemsidan är en blogg dedikerad till Mendelejev och hans arbete. Om hela sidan i sig är pålitlig finns det inte riktigt något som säger, men då jag endast använde den till att få reda på de nämnda sakerna känner jag mig säker med att använda den. Informationen jag tog var även så grundläggande att det stod på andra sidor också och därför gör det informationen mer trovärdig, då flera källor säger samma sak.

https://en.wikipedia.org/wiki/Group_(periodic_table)

Varför använde jag den här källan?

Den här källan använde jag för att lära mig om perioder inom det periodiska systemet.

Varför är källan pålitlig?

Wikipedia är inte alltid pålitlig då vem som helst kan ändra saker, men i det här fallet är det pålitligt. Sidan ändrades för endast en vecka sedan vilket gör texten modern. Om ändringen hade varit ett troll hade ändringen inte gått igenom. Texten är opartisk och rakt på faktan utan några personliga åsikter, precis som alla andra texter jag använt mig av.