organ

Skelettet

1.     Hjässben

2.     Pannben

3.     Tinningben

4.     Näsben

5.     Okben

6.     Överkäksben

7.     Underkäksben

8.     Nackben

a)    nyckelben

b)   skulderblad

c)    bröstben

d)   revben

e)    överarmsben

f)     armbågsben

g)    strålben

h)   handlovsben

i)     mellanhandsben

j)     fingerben

k)    höftben

l)     sittben

m)  blygdben

n)   lårbenshals

o)    lårben

p)   knäskål

q)   skenben

r)    vadben

s)    mellanfotsben

t)     tåben

u)   vristben

v)    hälben

A)   halskotor

B)   bröstkotor

C)   ländkotor

D)   korsben och svanskotor

E)   kotkropp

F)    f

G)   disk

H)   kothål

I)     utskott

1.     Det mänskliga skelettet består av cirka 300 ben när det är som nyast, dvs en baby. Den vuxna människokroppen har mellan 206 och 220 ben, beroende på hur man räknar. Anledningen till varför en vuxen har mindre ben än en nyfödd är att en del av benen växer ihop med tiden.

2.     Skelettets tre viktiga funktioner är att stadga, så kroppen inte faller ihop, producera röda och vita blodkroppar som hjälper kroppens försvar mot virus och sist men inte minst, att skydda vitala organ som hjärnan.

3.     Ryggraden är rörlig för att de består av mer än 30 kotor, som har diskar mellan dem. Dessa diskar stötdämpar även ryggraden. Dessa 30+ kotor gör den rörlig då de är flera stycken ben som inte fast sitter hop med varandra, alltså blir den rörlig.

4.     Fontaneller är luckor i kraniet som finns på nyfödda. Området är väldigt känsligt mot stötar och skador, då det inte finns något som skyddar hjärnan där. När de nyfödda växer och blir större växer även deras kranium ihop och fontanellerna försvinner.

Muskler

1.

1.     Nickmuskel, mu’sculus sternocleidomastroi’deus

2.     Ansiktsmuskler

3.     Deltamuskel, mu’sculus deltoi’deus

4.     Stora bröstmuskel

5.     Biceps, mu’sculus bi’ceps

6.     Raka bukmuskeln

7.     Yttre sneda bukmuskel

8.     Raka lårmuskel

9.     Skräddarmuskel

10. Nackmuskel

11. Kappmuskel, mu’sculus trapezius

12. Breda ryggmuskeln

13. Triceps

14. Sätesmuskel, mu’sculus glutaeus

15. Lårets tvåhövdade muskel

16. Vadmuskel

1.     Nackmuskeln

2.     Nickmuskeln

3.     Deltamuskel

4.     Deltamuskel

5.     Kappamuskel

6.     Raka bukmuskeln

7.     Vadmusklerna

8.     Yttre och raka bukmuskeln

9.     Lårets tvåhövdade muskel

10. Raka lårmuskeln

11. Breda ryggmuskeln

2.

När jag lyfter något använder jag huvudsakligen bicepen, men när jag sedan långsamt sjunker ner den använder jag tricepen.

När jag hoppar använder jag alla möjliga sorters muskler i benen.

1.     Det finns skelettmuskler, glatt muskulatur och hjärtmuskulatur. Skelettmuskler är de vanligaste musklerna, de håller ihop skelettets olika delar, de är viljestyrda och man använder dem för att röra kroppen. Glatt muskulatur är ej viljestyrd och de kontrollerar saker som tarmar. Hjärtmuskulatur styr hjärtat.

2.     Skelettmuskulaturen är viljestyrda, till skillnad från glatt muskulatur, som finns för att hålla igång dina organ.

3.     Musklerna behöver syra för att kunna arbeta. Om de får syrebrist bryts inte kolhydraterna ner och istället bildas mjölksyra vilket resulterar i ökad puls och andning.

4.     Hårt muskelarbete à syrebrist à kolhydrater bryts inte ner till CO₂ och vatten à istället bildas mjölksyra à syreskuld uppstår à ökad andning & ökad puls

5.     Muskler som är antagonister är motsatser till andra muskler, till exempel är tricepen antagonist till bicepen.

Huden

1.     Huden består av hornlagret, läderhuden och underhuden. Hornlagret är tunn, skyddar mot uttorkning, bakterier och smuts och har inga blodkärl. Läderhuden är tjockare, har blodkärl som kommer med näring, har känselkroppar och svettkörtlar. Underhuden har fettceller, isolerar, stötdämpar, har talgkörtlar.

2.     Skydda från uttorkning, har känselkörtlar så vi kan känna saker och stötdämpar

3.     Pigment är färgkorn i hudcellerna, i de understa cellskikten i huden innehåller pigment som skyddar mot solstrålar och när man träffas blir man mörkare.

4.     Gåshud får vi för att hårresarmusklerna spänns.

5.     När vi blir äldre blir huden torrare och tunnare. Utbytet av hudens celler stoppar och då blir den rynkig.

6.     Det beror ofta på att talgen som huden producerar skapar en propp i utförsgången från en talgkörtel eller hårsäck. Om den här proppen sedan infekteras av bakterier blir det en finne.

7.     När vi blir varm börjar vi svettas, och när svetten läggs på kroppen blir det kallt och kyler i sin tur ner kroppen. När man blir varm far det även mer blod genom blodkärlen, och då kyls även blodet ner när svetten avdunstar.

Hjärtat

Minns du?

1.     Blodets viktigaste uppgifter är att transportera vatten, syre, näring, avfall, värme och försvar. Lämna avfall till njurarna.

2.     Blodet går runt i kroppen med hjälp av de två kretsloppen, det som går i lungorna och det som går i hela kroppen, som tarmarna, njurarna och cellerna. Även kallade lilla och stora kretsloppet. Hjärtat pumpar ut blod i vener och artärer.

3.     Blodet består av röda blodkroppar, vita blodkroppar, blodplättar och blodplasma

4.     De röda blodkropparnas uppgift är att ta upp syre/avge syre. De transporterar syret till cellerna och kroppen. Röda blodkroppar skapas i skelettets benmärg.

5.     Den typiska kroppen har 5l blod, men detta ändras beroende på hur lång/kort eller liten/stor du är.

6.     Levring är när blodplättarna utsöndrar enzymet trombin som omvandlar det lösta proteinet fibronogen till det utlösliga fibrin som bildar ett stabilt nät.

7.     Kranskärlens uppgift är att försörja hjärtmuskeln med näring- och syrerikt blod. De finns på hjärtat.

8.     Klaffarna mellan hjärtats förmakar och kammare heter segelklaffar. De hindrar blodet från åka åt fel håll.

9.     A) ledningen som för syrerika blodkärl till cellerna, och syrefattigt blod till lungorna.

B) vener återför blodet till hjärtat. Venerna har tunnare väggar än artärerna. Venöst blod är syrefattigt och innehåller mycket koldioxid.

C) är kroppens minsta blodkärl. De är ytterst små och tunna blodkärl. Utbyte av näringsämnen och gaser sker mellan blodet i kapillärerna och vävnaden runt omkring.

10. Lungvenerna innehåller syrerikt blod.

11. Med hjälp av muskler som ligger i venväggarna. De finns ofta mellan klaffarna. De kallas för muskelpumpar.

12. Det sker i kapillären

13. Lymfa bildas av en överskottsvätska som finns i celler som pressats ut i början av blodomloppets kapillärer.

14. De suger upp döda blodkroppar och bakterier med vävnadsvätskan

15. Man är immun mot en sjukdom så länge man har antikroppar mot den sjukdomen kvar i kroppen.

16. Kroppens immunförsvar överreagerar på ett främmande ämne som även kan kallas antigener. När man överreagerar kan man få vanliga symptom som att det kliar i halsen.

17.  A, b, a-, a+, b+, b-, o och 0

Förstår du?

1.     Om hjärtat slutar slå dör man rätt snabbt. Detta är för att hjärtat pumpar ut blod i hela din kropp, och om du inte får blod får du inte syre ut i din kropp.

2.     Man blir sjuk när ett virus tar sig förbi kroppens yttre försvar, d.v.s. huden och slemhinnorna, då blir det en infektion. Det tar dock ett tag att bli sjuk från det att man smittats av viruset, och den här tiden kallas för inkubationstid. För att bli frisk måste de vita blodkropparna bekämpa viruset. De bekämpar virus på det sätt att de först delar sig för att öka mängden av sig själva, och sedan attackerar letar de upp virus, och sedan attackerar de dem.

3.     Serum tar man efter att man blivit smittad av viruset, till exempel, har du blivit biten av en orm får du ett serum med färdiga antikroppar mot ormgift. Vaccinering förhindrar viruset. Du får en spruta med en väldigt liten mängd svaga/döda bakterier så att kroppen kan bilda antikroppar mot smittämnet. Då blir du immun mot viruset så länge antikropparna lever.

4.     Vid en blodöverföring måste man vara säker på att båda personerna har samm blodtyp.

5.      

6.      

7.      

8.      

9.      

10. Blodet går runt i kroppen i vener och artärer. Hjärtat är det som pumpar ut blodet i dem.

1. Väsnter kammare

2. Stora kroppspulsådern/aorta

3. Nedre hålven

4. Övre hålven

5. Hlger förmak

6. Höger kammare

7. Lungartär

8. Lungven

9. Vänster förmak

10. Höger förmak

11. Segelklaffar