5 frågor no

Luftföroreningar sprider sig i luften. Ge exempel på lokala, regionala och globala problem.

De farligaste ämnena i luften är kvävedioxid (NO₂), koloxid (CO)/koldioxid (CO₂) och svaveldioxid (SO₂). De kan till exempel påverka din andning, förstöra ozonlagret i atmosfären eller orsaka försurat regn. Dessa ämnen gör luften oren. De går ut i luften huvudsakligen från trafiken, men det finns även andra faktorer som fabriker. Ungefär 80 % av kväveoxid kommer från trafiken. Kväveoxid kan även produceras naturligt av plantor och vatten, men endast ungefär 1 % av kväveoxiden vi hittar i våra städer formas på detta sätt. För att slippa lokala miljöproblem byggde man högre skorstenar, men detta resulterades endast med att de farliga ämnena spred sig till andra ställen. På vintern när det blir kallt blir dock luften ibland för kall, och ämnena lägger sig som ett stort moln över skorstenarna, och sprider sig inte alls. Man hör mycket nyheter och tidningsinslag om CO₂, och visst, det är farligt, men den riktiga boven är metangas, som i själva verket är 20 gånger farligare än CO₂. När det blir varmare i luften på grund av växthuseffekten blir det även starkare vindar, och de farliga gaserna kan sprida sig längre och snabbare.

Lokala problem: kortlivade ämnen i luften. Dessa bildas av en del gaser som reagerar med andra ämnen i luften. Marknära ozon är ett stort problem. I Sibirien är marknära metangas ett lokalt problem. I Sibirien är det så kallt att växtligheter nästan aldrig förmultnar, och producerar istället bara en massa metangas.

Regionala problem: när gaser sprids över större områden. Försurning är ett regionalt problem. Svaveldioxid och kväveoxider gör att regnet blir surt. Utsläpp från trafik bildar marknära ozon, vilket är ett annat regionalt problem. Denna marknära ozon övergöder skogar och odlingsmark, vilket är ett problem.

Globala problem: freoner som släpps ut i luften förstör ozonskiktet i vår atmosfär. Ozonskiktet gör så att solstrålarna inte åker iväg från jorden, och ger oss en bra temperatur på jorden. De gör så att solstrålarna studsar ett par gånger mellan atmosfären och jordytan, och lämnar efter ett par studs. Detta är ett globalt problem, då det påverkar alla överallt på jorden. Freoner är långlivade. På senare tid har vi minskat utsläppet av freoner, men då de som sagt är långlivade kan vi räkna med att de kommer att finnas kvar i atmosfären åtminstone resten av århundradet.

Ge exempel på åtgärder vi kan göra för att minska luftföroreningen

Det man hört mest och det som kanske är viktigast för att stoppa luftförorening är att köra mindre bil eller att åka mer kollektivt. På detta sett släpper vi inte ut lika mycket koldioxid, vilket är ett av de största hoten mot vår atmosfär.

Kossor släpper faktiskt ut en ganska stor mängd metangas när de pruttar, så om man äter en vegetarisk kost eller mindre nötkött behöver vi inte föda upp lika många kossor, vilket resulterar i mindre metangas. Metangas är precis som koldioxid väldigt farligt mot får atmosfär, i själva verket är det 84 gånger farligare än koldioxid på kortsiktigt håll. Det är dock inte den enda fördelen med att äta en vegetarisk kost; om vi äter vegetariskt behöver vi som sagt inte föda upp lika mycket kött, och då behöver vi inte heller frakta kött hit och dit, och då släpps det inte ut lika mycket koldioxid. Om man vill nå den maximala nivån av ekologiskt eller närodlat kan man odla sina egna grönsaker.

Man måste inte alltid göra nya saker själv, utan ett annat sätt är att informera sina kompisar och familjemedlemmar om miljöproblemen, och få dem att göra något åt det.

Återvinning är vi extremt bra på i Sverige, vilket är fantastiskt. När vi återvinner till exempel plastflaskor används den plasten till en ny flaska, som sedan återvinns och används till en ny flaska och så vidare. Samma med burkar. På detta sätt sparar vi extrema mängder plast varje år. Jag personligen tror att vi i Sverige är så bra på just plaståtervinning är på grund av vårt pantsystem, som helt enkelt är att man betalar en extra slant för sin dricka, men man får sedan tillbaka den om man pantar. Om vi inte hade fått pengar tillbaka hade definitivt inte lika många velat panta sina flaskor och burkar.

Gör ditt nyårslöfte till att börja åka mer kollektivt eller att alltid släcka alla lampor för att spara på energin, då blir du mer motiverad till att faktiskt göra det.

Allt liv är beroende av vatten. Förklara hur vi kan rena dricksvatten och avloppsvatten.

Vi människor tar vatten från naturliga källor som sjöar och älvar. Sedan renas vattnet, sen in i våra hushåll, skolor och arbetsplatser, sedan skickas vattnet tillbaka till ett nytt reningsverk innan det åker ut i sjöarna igen, så att det inte ska komma en massa matrester, blod och annat i sjöarna. Lite mer detaljerat går det såhär:

·      Direkt efter vi tagit vattnet från de naturliga källorna blir de kemiskt renade, te.x med hjälp av fällning med järnsulfat.

·      Nu åker vattnet vidare och blir filtrerat. Hur mycket vattnet filtreras beror på hur rent vattnet är i första början.

·      Nästa steg är pH-justering. Detta gör man för att vattnet inte skall bli för surt eller för basiskt.

·      Det sista steget innan vattnet åker upp i ett vattentorn är desinfektion. Man brukade stoppa klor i vattnet för att desinfektera det, men nu börjar fler och fler vattenreningsverk använda sig av UV-ljus eller med hjälp av ozon.

·      Nu åker vattnet upp i ett vattentorn, för att det ska bli tryck i kranarna.

·      Nu när man har använt sig av det rena vattnet i skolor, arbetsplatser och så vidare måste man rena det ytterligare en gång innan man häller tillbaka det i de naturliga vattenkällorna. Detta gör man så att det inte ska komma en massa bakterier, matrester och annat från hushållen i sjöarna.

·      Efter att vattnet åkt ner i ditt avlopp tar det sig vidare till en mekanisk rening. Där filtreras större och tyngre partiklar bort.

·      Vattnet åker nu vidare för att bli biologiskt renat. Där bryter mikroorganismer ner biologiskt material och koldioxid till vatten. Det slam som blir kvar går att använda som gödsel.

·      Efter biologisk rening blir det kemiskt renat. Nu tar metallsalter hand om fosforföroreningarna. Det slam som bildas denna gång går inte att använda som gödsel. Det beror på att fosfor är giftigt.

·      Sist men inte minst kommer kväverening. Det finns inte i alla reningsverk. I detta steg tas föroreningar som innehåller kväve bort med hjälp av mikroorganismer.

Trots alla dessa steg kan man inte göra vattnet lika rent som det var när man först tog det från de naturliga vattenkällorna.

Hur påverkas marken av lågt pH-värde?

Näringsämnena i marken försvinner. När regnet far ner i marken frigörs näringsämnen från markpartiklar. Detta är på grund av vätejonerna som finns i regnet då det är försurat. Näringsämnena följer med vattnet i dess väg genom marken. När vattnet åkt igenom hela sin process och rinner till slut ut i sjöar eller hav far även näringsämnena ut där. Detta slutar med att marken tappar mycket och till slut alla sina näringsämnen. I äldre skogar som tropiska regnskogar finns det sedan en tid tillbaka inga näringsämnen kvar. I nyare marker som bildades under istiden, som här i Sverige finns det fortfarande kvar lite grann, dock är det endast en tidsfråga hur lång tid näringsämnena finns kvar.

Beskriv kvävets kretslopp

Jordens atmosfär består av 78 % kväve. Därför ingår kvävet i många biologiska processer. Kvävgasen, eller N₂(g) vill inte reagera med andra ämnen. Kvävgasen kan dock tas upp av det som kallas kvävefixerande bakterier. Dessa bakterier kallas för Rhizobium. De lever i symbios med ärtväxter rötter, vilket är varför ärtväxter är så proteinrika. De kvävefixerande bakterierna tillverkar först ammoniak (NH₃) och sedan bildas ammonium, NH₄⁺. Nitrifikationsbakterier utfinner energi genom att oxidera ammonium till nitrat (NO₃^-).  Nitrifikation sker i två steg. Först utvinner en typ av bakterier energi genom att så sagt oxidera ammonium till nitrit, alltså NH₄⁺ à NO₂^-. I nästa steg finns andra bakterier som också utvinner energi, men dessa gör det genom att oxidera nitrit till nitrat. Ett annat sätt att få nitrat är via haberboschprocessen, där vi får ammoniumjoner. Av dessa ammoniumjoner kan vi göra konstgjort gödsel som vi kan använda på våra åkrar.

Både ammoniumjonerna och nitratet tas upp och blir till organiskt kväve i växter. Dessa växter äts såklart av djur som kaniner. Då blir det också organiskt kväve i djur. Detta blir sedan till Urea som i sin tur bli till ammonium med hjälp av ammonifikationsbakterier. Det har alltså skett ett kretslopp i kretsloppet. Både växter och djur dör såklart, och när de bryts ner av destruenter så är det ännu en gång ammonifikationsbakterier som tar hand om det döda organiska materialet och tillverkar ammoniumjoner. Dessa ammonifikationsbakterier spelar alltså en stor roll i hela kretsloppet. Dessa bakterier omvandlar urea, som finns i urin till ammoniak. När ammoniaken reagerar med vatten bildas så småningom ammonium.

Vi kan även få kvävgaser på andra sätt. T.ex. vid förbränningar och bränder. Då blir temperaturen tillräckligt hög för att syre och kväve ska kunna reagera. Då bildas kväveoxider. Dessa kväveoxider skriver man som NO_x, då det är olika sorters kväveoxider, t.ex. NO₂(g) eller bara NO(g). Även vid blixtnedslag kan det bli tillräckligt varmt för att få kväve och syror att reagera med varandra. Dessa kväveoxider kan reagera med vatten och då bildas salpetersyra, HNO₃, vilket är väldigt surt. Den här salpetersyran bildar nitrater och bidrar till övergödning. Nitraterna i salpetersyran bidrar alltså till övergödning. Nu är den sista delen av kretsloppet hur kvävgas återgår till atmosfären. Detta görs av denitrifikationsbakterier. Dessa bakterier är motsatsen till nitrifikationsbakterier. De kan ta nitrat och omvandla det till kvävgas; NO₃^- à N₂(g). Man kan ha våtmarker runt sina åkrar för att förhindra övergödning. I våtmarkerna har man denitrifikationsbakterier. När bonden gödslar sina åkrar med nitrat och överskottet av nitrat tas upp av denitrifikationsbakterierna. Dessa våtmarker med bakterierna ska vara väldigt stilla, helst helt stilla för att närliggande floder inte ska ta upp nitratet och bli förstörda. Om denitrifikationsbakterier dör ut dör även vi människor ut.