Person: boken berättas i förstaperson, av huvudpersonen Aristotle. Ett exempel som tydligt visar det är på sidan 48 där det står ”Jag vet inte varför, men jag började skratta. Faktum är att jag började gilla Dantes krig mot skor”. Detta citat visar att berättarperspektivet är i förstaperson för att berättarrösten säger ”jag”.
Tid: tidsperspektivet är dåtid, det kan man enkelt få reda på genom att läsa citatet ”Mamma skrattade. Hon var high school-lärare, och jag visste att hon halvt om halvt höll med mig”. Verben som ”höll”, ”skrattade” och ”visste” är dåtid.
Vetande: berättarrösten är begränsad till vad Aristotle vet, det visas många gånger när berättarrösten pratar om Aristotles pappa, som Aristotle inte vet mycket om.
”Tack vare boken fick jag reda på något om honom som jag inte hade vetat. Han hade studerat konst innan han tog värvning”. Detta citat säger det själv, berättarrösten visste inte att Aristotles pappa hade studerat konst.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar